livansplace

Japp.. då var det min tur att trilla i influensaträsket... Och inte är det en av de mildare varianterna heller.. I onsdags började jag känna mig hängig, men antog att det var för att det var mkt hemma att ta hand om son o make som då låg hemma o var sjuka, plus jobbet.. o den lilla(?) hunden förstås... och inte att förglömma att jag är trött bara av att vara gravid.. så egentligen trodde jag nog att det handlade om att jag behövde sova. Men så var inte fallet.. jag fick en hemsk huvudvärk o hög feber.. nästan med en gång jag kom hem.. Gick o la mig o sov.. så länge nu det går när sonen är hemma. För han har kommit in i en fas, där det BARA är mamma som gäller.. jag får springa in på toa o låsa dörren om jag vill vara ifred.. sen står han utanför o bankar tills jag kan tänka mig att komma ut. Detta är förstås mkt frustrerande..även som frisk.. inte bara för mig utan för stackars pappan som inte får eller kan göra något alls åt det. Men iallafall.. jag försökte pigga på mig senare på kvällen, men det blev bara värre o värre.. SÅ för att göra sjukhistorien kort.. så är jag iallafall fortfarande hemma.. all hosta o så har lett till att jag itne har någon röst alls.. o min hosta har jag kvar.. o inget kan jag göra.. detä r bara ett virus.. så det är till att vänta ut det.. mend honungsvatten,vila o snart en helflaska mollipekt..  =( 

Vet inte om det har med att vi varit hemma så länge hela familjen.. 3 veckor.. som Wiggo är som förbytt.. är han rastlös??  han har ju börjat slåss.. mest på sin mamma då.. o dra i håret. Vi har ju alddrig sett denna sidan hos honom innna.. o egentligen vet vi inte vad vi ska göra.. Hur "straffar" man en sån liten krabat?? och hur mkt förstår en 2. 1/2 åring av ett "straff". Jag får så fruktansvärt dåligt samvete när han kommer hulkandes efter ett tag o säger "Wiggo snäll, mamma.. Wiggo Snäll, mamma" men efter bara en halvtimme är han igång igen.. Jag som alltid sagt att han verklgien inte gör något sånt, o det har han inte heller gjort. .fram till nu.. jullovet..
Vi trodde att killen skulle vara superglad över att komma till dagis igen idag, just för att han inte kunnat leka så mkt med sina kompisar. Men icke!! maken hade ett helvete att lämna i morse.. lillkillen grät o vägrade släppa pappas ben.. *stackarn* Så där fick vi för att vi trodde att det skulle bli mysigt att ha honom hemma i 3 veckor.  många ggr ligger det nog i ens dåliga samvete över att han är långa dagar på dagis.. men han älskar ju sitt dagis.. så vi borde inte ta honom därifrån,mer än nödvändigt..

Nähä.. nu ska jag koka mig en kopp honungsvatten.. sen kryper jag tillbaka till sängs...

CIAO!!